”Min trovärdighet hos er må vara på botten men jag kommer att kämpa för att bygga upp den”

Jag var 15 år gammal när vi tog bössan från gatumusikanten. Jag var totalt dum i huvudet och vet mycket väl att det inte finns något försvar för det jag gjorde. Det var vidrigt gjort av mig men det är inte den människan jag är i dag. Mina värderingar har ändrats och i dag lämnar jag pengar till dessa människor så fort jag har kontanter på mig.

Jag var 16 år gammal när ofredandet mot mannen skedde. Vi hade en bråkig historia och om än även det var genomvidrigt av mig så har historien kryddats på bra mycket. Ofredandet mot en kvinna som ni nu anklagar mig för stämmer alltså inte, vilket ni bör veta då ni ständigt refererar till domen.

Jag var 17 år gammal när händelsen med de två tjejerna utanför McDonalds inträffade. Jag erkände i rätten att jag hade spottat en cheeseburgare på dem men jag erkände ingenting annat och det finns en anledning till det. Jag har publicerat bilder som hintar om vad jag menar. För övrigt så stämmer det inte att jag är dömd för kvinnomisshandel eller kvinnofridskränkning trots att det basunerats ut på diverse mansrättsbloggar och rasistiska nättidningar.

Jag fyller 21 år om mindre än två månader. Människan jag var förr är inte människan jag är i dag. Jag förstår att ni tycker att det är helt åt helvete att jag skrivit om de ämnen jag gjort, särskilt med min historia, men förklaringen ligger i den här meningen. Det är historia och det är inte den människa jag är nu. I dag vet jag så mycket bättre och anledningen till att jag skrivit de texter jag skrivit är inte för att plocka politiska poäng eller framställa mig själv i bättre dager, utan för att jag helhjärtat tror på det budskap jag försökt framföra. Jag förstår att det var dumt av mig att mörka mitt förflutna och otroligt naivt av mig att tro att det inte skulle komma fram, men det ändrar inte kvinnosynen jag har i dag.

Jag har haft ett struligt liv och jag har likt många andra gjort dumma saker. Som tur är har dessa misstag givit mig något och på vägen har jag blivit en bättre människa. En människa som rasister och en hel drös andra människor försökt sudda ut och ersätta med den personen jag var innan jag ens blev myndig.

De senaste dagarna har jag fått motta en rad mordhot, både mot mig och min omgivning. Mitt nummer och övriga personuppgifter är överallt på nätet och det har trillat en rad minst sagt oönskade samtal och sms från okända människor. Folk har beställt saker i mitt namn, önskat livet ur mig och bett mig åka hem till mitt hemland (vad nu det är). Detta är samma människor som skrivit dessa artiklar om mig och hårdvinklat dem. Artiklar som ni sedan spridit.

Ingen av er känner till historien bakom någon av de två sista händelserna (den påstådda misshandeln och ofredandet mot mannen) och det gör uppriktigt ont i både mig och mina vänner (som känner till de rättfärdiga historierna) att folk kan vara så pass vidriga som de är. Överallt på nätet finns mina domar upplagda, namn och nummer på mina nära och kära, tips på olika adresser i Stockholm jag kan tänkas bo på (mina vänners) och en hel del annat med hopp om att skada mig både fysiskt och psykiskt. Det sprids lögner och folk skriver historier om mig som inte ens har hänt enbart för att förstöra.

Jag är fortfarande en stolt feminist och jag kommer fortsätta att vara det. Min trovärdighet hos er må vara på botten men jag kommer att kämpa för att bygga upp den. Mer än så kan jag inte göra.

Jag ber er vänligt att sluta med det ni håller på med. Handlingarna ni tar upp och skiten ni gräver fram är flera år gammalt och representerar inte på något sätt den jag är i dag. Det finns en gräns över hur mycket en enda människa kan ta.